mariekexxet

Jo det har ju som sagt varit lite fullt upp och jag har knappt öppnat datorn på flera dagar men det är det säkert fler än jag som inte har gjort så det visar väl bara att jag är mänsklig.

Den här dagen, dagen som var dagen före Julafton.
Den för lite speciella minnen med sig för mig.
Och det är vad mitt avslöjande denna dag skulle komma att handla om.
Det som hände den där dagen, den 23/12 för precis ett år sen.
En dag som har etsat sig fast på näthinnan och i mitt minne.
Den dagen som två små barn förlorade sin mamma och pappa i en trafikolycka.
Synen och intrycken som mötte mig där finns kvar, även om det inte är något större problem, så blir jag ibland påmind av den händelsen och kommer nog sent att glömma.
En hel del har jag varit med om och sett, och man blir nog lite skadad i det här yrket, vissa grejer blir man inte så starkt berörd av även om det är traumatiska situationer för den/dom inblandade.
Det kan låta känslokallt, men Skulle jag ta till mig allt jag är med om skulle jag inte klara av att jobba med det jag gör.
Jag förstår att det är jobbigt och kan känna med dom drabbade, men allt fastnar inte.
Men som sagt, vissa grejer glömmer man bara inte, vi är ju trots allt bara människor vi med.
Jag har sen den dagen fått större respekt för mötande Lastbilar, jag kan komma på mig själv med att åka långt ut mot väggrenen då jag möter en sån.
Nu i år jobbade jag återigen dagen innan Julafton, den dagen som många fyller bilen med Julklappar och familj och beger sig till Vänner och släktingar för att fira Jul.
Jag bekänner härmed att jag kände en viss oro inför denna dag, just med tanke på det som hände förra året.
Jag har innerligt önskat att det inte händer igen, och att alla som ska ut på vägarna tar det lugnt och tänker att det är bättre att komma fram sent än inte alls.
Dagen blev som jag hoppats, har inte heller sett i tidningarna att det skulle hänt nåt dylikt, det får bara inte hända igen, men dessvärre funkar inte verkligheten så.
Imorgon är det "hemvändardag" och jag hoppas återigen att ingen har så bråttom hem att dom riskerar sitt eget liv eller någon annans genom att köra fortare än väder och väglag tillåter.

Nu var det inte meningen att sprida dysterhet så här i Juletider men jag vill förmedla att Ni alla tänker på det här, att livet kan vända snabbt och att man ska va rädd om sig och varandra ute på vägarna och överallt annars med förresten!
Hoppas ni haft en riktigt mysig Jul allihopa och att ni varit snäll mot Tomten så han vågade sig ut med lite paket!
Julipussi på er!

Delar med mig av Vår fina gran vi har här hemma, som dock var lite för hög så toppen fick böjas till lite för att få plats under taket;