mariekexxet

SyltRyggen jag klagat över i något tidigare inlägg borde jag med facit i hand tagit mer på allvar.
Nu förstår jag vad folk menar när dom säger att dom knappt tar sig upp ur sängen.
Det var första gången sedan jag fyllde 2- siffrigt som jag gråtit av smärta.

Fick komma till Active Rehab där jag fick veta att jag har retningar och sprickor i en disk i ryggen.
Fick akupunktur och han låste upp en del i övriga ryggen, fick även med mig en Gördel som stöd då jag ska röra mig.
Känns lite bättre idag men långt ifrån bra, blir då hemma från jobbet åtminstone i början av nästa vecka, få se sen.
Jag kan erkänna att jag känner mig både ledsen och rädd.
En rygg som är paj är ju ingen höjdare med det jobb jag har.
Ett jobb som jag haft i snart 9 år och fortfarande tycker det är lika roligt gå till.
Jag vågar knappt ens tänka på att jag inte skulle kunna fortsätta med det.
Jag är iofs inte främmande för att plugga mer, jag har ju även KRUT-utbildningen som jag säkert kan dra nytta av, in på sjukhuset och jobba som syrra vill jag absolut inte.
Jag ska väl inte dra några förhastade slutsatser man man kan ju inte låta bli att fundera vad man skulle hitta på.

Fick igår lite starkare smärtlindring av en vän och blev totalt nerdrogad. Kändes som att jag höll på att svimma på riktigt, otäckt var det men jag är inte van med såna starka tabletter och tog 2 på en gång i ren desperation så det bet väl bra.
Smärtan gick iaf över ett tag =)
Och som plåster på såren tog jag mig till Högbo och Björk and Berries-butiken och köpte en matchande Body Lotion till Duschkrämen jag fick i julklapp.



Som ni förstår så blir det inte många knop just nu, vilket jag har rätt svårt att vänja mig vid.
Men jag gör allt för att vara så snäll som möjligt mot ryggen så jag kan upp å hoppa å springa snart igen =)

Gokväll på er